Inför lördagens match mot Tegs SK hade VIK vissa förhoppningar om att kunna ta sin första trepoängare. Efter 20 minuter hade denna förhoppning stärkts då Vilhelmina öppnade matchen piggt med spel i princip bara på Tegs planhalva. Teg var dock mycket giftiga i sina kontringar och VIK hade stora problem att hänga med när de ställde om.
Vilhelmina öppnade som sagt bäst och förlade spelet högt upp på Tegs planhalva. Man skapade flera hörnor och frisparkar i bra lägen men hade förtvivlat svårt att hitta målet när det gällde. Trots ett enormt spelövertag så fick man inte iväg mer än ett par skott som träffade mål. Efter 22 minuter var det istället Teg som kunde ta ledningen sedan man brutit ett anfall på egen planhalva och kontrade mot ett splittrat VIK-försvar. Bara ett par minuter senare var det dags igen och ytterligare ett par minuter senare kunde man även kontra in 0-3 och matchen var i princip avgjord. Efter 0-3 målet började VIK att hänga med huvudena och Teg kunde ta över även spelmässigt.
Även i andra halvlek hade VIK stort bollinnehav men på den sista tredjedelen av planen såg det otroligt tamt ut och Teg hade inga större problem att freda sitt mål. Vilhelmina körde ofta fast på mitten och satte ofta varandra i svåra situationer med alltför dåliga passningar. Teg utnyttjade detta och kunde göra både 0-4 och 0-5 innan VIK kunde reducera genom mål av Nils Fahlén. I slutet av matchen gjorde Teg även 1-6 på dagens andra straff.
Trots resultatet var det inte så stor skillnad mellan lagen. Skillnaden låg främst i att Teg spelade mycket rakare än VIK. Vilhelmina vill gärna krångla till det i onödan medan Teg satsade på snabba passningar i djupled. Men det som skillde allra mest var att Teg hade ett par spelare som dominerade på planen. Både Lars-Erik Östberg och Stefan Åhlén var ett par klasser bättre än övriga spelare på planen. I Vilhelmina var det svårt att hitta någon som glänste. Bäst var ändå Simon Jansson som var den ende som inte krånglade till det i VIK´s lag.