Redan på uppvämningen syntes det att det var en helt annan laddning i VIK än det varit i de tidigare matcherna. Efter att i fem matcher sett ut som kycklingar i en varggrop så hade spelarna denna dag bestämt sig för att vara det tuffare laget. Bygdeåspelarna fick tämligen omgående känna på VIK´s nyvunna hårdhet och gavs aldrig någon chans att komma in i matchen.
Redan från start satte VIK Bygdeåförsvaret under hård press och Bygdeå hade ett tag svårt att överhuvudtaget komma över mittlinjen. En bit in i halvleken släppte pressen något och Bygdeå tilläts sticka upp i några halvfarliga kontringar. Kenna Lindström i Vilhelminas mål behövde ändå bara göra en riktig räddning i första halvlek, resten tog utespelarna hand om. VIK skapade ett flertal farligheter där Nils Fahlén kanske hade den bästa chansen men fri med målvakten fick han inte iväg något riktigt skott på den gropiga planen. Vilhelmina hade även ett flertal hörnor som var mycket nära att resultera men det ville sig inte och 0-0 stod sig halvleken ut.
I inledningen av den andra halvleken var Nils Fahlén åter en gång på väg igenom men blev fasthållen i armen och chansen rann ut i sanden, solklar straff men dommaren såg inte vad som hände och valde att fria. I den 59:e minuten kom istället avblåsningen för straff. Emil Jonsson slog en lång frispark långt ner från egen planhalva och den seglade iväg ända fram till en fristående Ante Fahlén. Ante avancerade in i straffområdet och Bygdeås mittback Peder Westberg gjorde en alltför vårdslös tackling och straffen var solklar. Straffen satte Jacop Willman säkert i mål.
VIK anföll i andra halvlek friskt på sin högerkant och även 2-0 kom till därifrån. Anfallet startade med ett snabbt utkast från Kenna Lindström och via bland annat Daniel Risberg så friställdes åter en gång Ante på kanten. Daniel följde med upp i anfallet och efter ett par dribblingar från Fahlén så fick Danne skottläge och kunde till sin glädje se skottet gå in via bägge stolparna. Efter ett tag var det åter dags på högerkanten. Även denna gång efter en av Emil Jonssons långa frisparkar. Ante Fahlén fick till ett perfekt inspel till en helt fristående storebror Nils och han fick till ett till synes perfekt avslut men Bygdeås målvakt gjorde en helt fantastisk räddning och målet uteblev. Resten av halvleken kämpade VIK mest för att hålla 2-0. Bygde försökte och fick faktiskt till ett par målchanser men var alltför tama i avsluten.
Efter en strålande insats känns det egentligen fel att framhålla någon före någon annan men Petter Risberg gjorde sin bästa match hittills och fick priset som "Bäst på plan". I Bygdeå var målvakten den allra bästa spelaren tillsammans med mittbacken Peder Westberg. Dommaren var flitig med korten och delade ut hela 9 varningar trots att det inte alls var särskilt fult spel. Han höll alldeles för låg nivå, 4 av varningarna var kanske berättigade, resten hade han lika gärna kunnat strunta i. Hade han dömt söndagens match i Obbola med den nivån hade det inte varit många spelare kvar på planen. Kustdommarna har helt klart tillåtit hårdare spel i de matcher som VIK hittills spelat i Umeå.